Möjligheten att få rena ädelgaser att lysa med hjälp av elektrisk spänning upptäcktes kring sekelskiftet 1900. Den första neonskylten sattes upp 1910 i Paris, och neonskyltar blev snabbt populärt i de stora städerna. Då som nu gjordes neonskyltar av skickliga glasblåsare som formade de upphettade, tunna glasrören enligt ritningar av lika skickliga designers. Före datorernas och de färdiga typsnittens tid krävdes stor kreativitet och konstnärlighet för att med enkla linjer forma en text eller kontur som förmedlade butikens skyltar med stil och image – varumärket.

Till neonskyltarnas skapare hör också de plåthantverkare som tillverkar skyltens metalldelar i form av bokstäver och lådor till lysrören. Bokstäverna formas för hand innan de sammanfogas. Från material som bl a koppar och mässing har man numera gått över till aluminium och rostfri plåt. Idag finns det bara ett fåtal företag och hantverkare som behärskar hela processen vid tillverkning av skyltar. Tekniken är densamma, men med tiden har ljusskyltarna förstås utvecklats, med bättre material, tåligare rör, fler färger och säkrare elektroniska konstruktioner. Det konstnärliga hantverket har förenats med den moderna teknikens fördelar.